När det tar stopp

Igår tog det stopp för mig. Jag skrev i går kväll hur jag kände mig utmattad och jag var det. Sa inte ett ord till patriik på hela kvällen. ja var närmast apatisk och såg inte han heller. Jag har aldrig varit sådan innan, bara när jag är arg men nu var jag bara så utmattad att jag låg och kollade på tvn hela kvällen och orkade inte prata.

När vi gick och lade oss, släckte lampan, ja då svämmade ögonen över. Det gjorde ont i mig, svårt att andas och hjärtan var så tungt och min hjärna den virvlade runt så mycket i huvudet att jag blev alldeles yr. Jag har så mkt att fundera på att tänka på att jag snart kommer glömma alltihopa.. Jag känner en press på mig att "alltid vara den ambitiösa" Johanna och det är ingen annan än jag som sätter den stämpel. jag sköter plugget i rasande fart därför att jag undviker till varje pris att bli stressad eftersom jag så lätt blir stressad och sen sköter jag hushållet själv eftersom patrik inte kommer hem förrän 18 på kvällen. Men jag vet att jag behöver varva ner inte tänka så mycket, det jag behöver är numera SEMESTER, behöver komma bort från alla specialpedagogiska tankar jag hela tiden har i skallen - behöver komma bort från min lärarroll. Jag behöver släppa loss och vara tokig inte vara gravallvarlig jämt!
Och jag behöver heller inte planera så mycket som jag gör nu - ta dagarna som de kommer. Men visst att det fungerar, nej kanske för Per i klassen som inte har en almanacka men jag utan min mobil (som jag använder som kalender) är en helan utan halvan!

På tal om mobil, jag är så frukanstvärt nöjd med min tele nu! Är en Walkman tele W610 och med andra ord kan man ha massor med låtar i och Mp3 är underbar! Passar mig perfekt eftersom jag går mellan 6-10 km varje dag.
SÅ köp den Linda;)

Har redan vart i skolan idag och läst matteboken... träffade Ulrika från klassen. Hon har redan läst den kursen som jag funderar på och hon sa att den var jättebra, hon hade heller inte läst det ämnet på länge men ändå fick hon VG! Däremot var det salstenta, vilket bara det gör mig hypernervös.. Men mina föräldrar tror på mig och även älskling så det blir det jag söker.! Om det går åt skogen får jag byta till något annat!
Tack för informationen Ulrika, du hjälpte mig mkt!


Nu ska jag ta det lugnt ett litet tag, sen ska jag börja skriva igen.. I morron firar jag å Älskling 2 år, jag har världens bästa present (tycker jag iaf:))


Jag är trött...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback